Beskrivning
Palazzo Emilei Forti, även kallat Palazzo Forti, är ett stort palats i Veronas historiska centrum. Det har en nyklassicistisk fasad med dubbel entré och gömmer inuti en medeltida flygel och en romersk gata: på några steg går du genom tvåtusen år av Verona.
Fasaden är från sena 1700-talet och ritades av Ignazio Pellegrini. Två tvillingbågar med rustik bossering och doriska kolonner bildar den monumentala portalen, tänkt att göra intryck på den som går längs den smala gatan.
Inuti finns Ezzelinos loggia, den bäst bevarade medeltida delen: en tredubbel arkad som upptar byggnadens hela djup. Ovanför syns tre stora igenmurade fönster.
På gården skapar ett målat låtsaslandskap i nygotisk stil, från mitten av 1800-talet, en illusion av perspektiv. Inuti finns dekorerade salonger och små rum, med en sal med fresker på spisen.
Det här är detaljen du inte får missa om du älskar arkeologi. Under palatset har utgrävningar på 1980-talet funnit en stensatt romersk gata från 1:a århundradet f.Kr. och resterna av en domus från 1:a århundradet.
Det medeltida palatset byggdes kanske av familjen Castelbarco under de första decennierna av 1200-talet. Mellan 1249 och 1254 använde tyrannen Ezzelino III da Romano det som residens. Från 1458 tillhörde det familjen Emilei, som kom från Brescia.
År 1797 upprättade Napoleon sitt högkvarter här. Men greve Francesco Emilei, fientligt inställd till fransmännen, deltog i de veronesiska påskhändelserna (Pasque veronesi): han avrättades och palatset plundrades.
År 1849 ställde Pietro Emilei palatset till fältmarskalk Radetzkys förfogande. Sedan köpte köpmannen Israele Forti det, och 1935 testamenterade Achille Forti det till kommunen med sina konstsamlingar.
Från 1938 inrymde palatset Galleria d'arte moderna och, på bottenvåningen, Museo del Risorgimento. Utställningarna om Paul Klee (1992) och Wassily Kandinsky (1993) gjorde det känt. Galleriet flyttade sedan till Palazzo della Ragione.
Fasaden är från sena 1700-talet och ritades av Ignazio Pellegrini. Två tvillingbågar med rustik bossering och doriska kolonner bildar den monumentala portalen, tänkt att göra intryck på den som går längs den smala gatan.
Inuti finns Ezzelinos loggia, den bäst bevarade medeltida delen: en tredubbel arkad som upptar byggnadens hela djup. Ovanför syns tre stora igenmurade fönster.
På gården skapar ett målat låtsaslandskap i nygotisk stil, från mitten av 1800-talet, en illusion av perspektiv. Inuti finns dekorerade salonger och små rum, med en sal med fresker på spisen.
Det här är detaljen du inte får missa om du älskar arkeologi. Under palatset har utgrävningar på 1980-talet funnit en stensatt romersk gata från 1:a århundradet f.Kr. och resterna av en domus från 1:a århundradet.
Det medeltida palatset byggdes kanske av familjen Castelbarco under de första decennierna av 1200-talet. Mellan 1249 och 1254 använde tyrannen Ezzelino III da Romano det som residens. Från 1458 tillhörde det familjen Emilei, som kom från Brescia.
År 1797 upprättade Napoleon sitt högkvarter här. Men greve Francesco Emilei, fientligt inställd till fransmännen, deltog i de veronesiska påskhändelserna (Pasque veronesi): han avrättades och palatset plundrades.
År 1849 ställde Pietro Emilei palatset till fältmarskalk Radetzkys förfogande. Sedan köpte köpmannen Israele Forti det, och 1935 testamenterade Achille Forti det till kommunen med sina konstsamlingar.
Från 1938 inrymde palatset Galleria d'arte moderna och, på bottenvåningen, Museo del Risorgimento. Utställningarna om Paul Klee (1992) och Wassily Kandinsky (1993) gjorde det känt. Galleriet flyttade sedan till Palazzo della Ragione.