Beskrivning
Torre dei Lamberti är tornet som härskar över Verona från sina 84 meter, mitt på Piazza delle Erbe. Sedan 1972 är det öppet för allmänheten: längst upp njuter du av utsikten över staden och Torricellekullarna.
Bygget påbörjades 1172, och tornet bär namnet efter familjen som ägde det. Den äldsta, låga delen känner du igen på de omväxlande banden av tegel och tuffblock.
År 1403 fick en blixt toppen att rasa: arbetet med att bygga upp det och göra det högre började först 1448 och var klart 1463–1464, med den åttkantiga klockkammaren och dess eleganta gotiska tvillingfönster.
Urverket kom mellan 1779 och 1798. Det var greve Giovanni Sagramoso som betalade det ur egen ficka 1798, eftersom det på det närliggande Torre del Gardello länge hade slutat fungera.
Inne i kammaren hänger klockorna, som i århundraden gav staden dess rytm. Rengo, den största, kallade samman rådet och milisen; Marangona varnade för bränder och markerade arbetsdagens början och slut, och har fått sitt namn av «marangon», snickare på veronesisk dialekt.
Rengo göts 1557, väger över fyra ton och har en diameter på 184 centimeter. Den anses vara en av renässansens bästa klockor för sin klang och sina dekorationer. Tillsammans med Marangona, Bajona och timklockan bildar den ett ackord av fyra bronsklockor.
Däruppe bodde klockringarna, som också var väktare, utkik och fångvaktare, eftersom tornet ofta rymde någon fånge. De fick låg lön, men bodde gratis och slapp både skatt och militärtjänst. Några av dem känner vi fortfarande till namnen på.
Den 4 november 1918 klockan 10:30 var det Rengo som festligt förkunnade krigets slut med Österrike. Klockspelet ljöd också under Pasque Veronesi, upproret 1797 mot fransmännen. I början av 1900-talet gick uppgiften att ringa över till klockringarna från Santa Anastasia.
Missa inte
• Utsikten från toppen.
• Rengo.
• Urverket.
Visste du att…?
• Från 1632 till 1797 var klockringarna familjen Tanara: i deras krönikor berättas att en äldre kvinna i familjen förbrändes av en blixt när hon hängde tvätt vid ett fönster i tornet.
• Från samma fönster föll senare en ung man ur familjen utan att få några skador.
• Klockan Consolata från 1311 togs inte i bruk igen efter omgjutningen 1833.
Bygget påbörjades 1172, och tornet bär namnet efter familjen som ägde det. Den äldsta, låga delen känner du igen på de omväxlande banden av tegel och tuffblock.
År 1403 fick en blixt toppen att rasa: arbetet med att bygga upp det och göra det högre började först 1448 och var klart 1463–1464, med den åttkantiga klockkammaren och dess eleganta gotiska tvillingfönster.
Urverket kom mellan 1779 och 1798. Det var greve Giovanni Sagramoso som betalade det ur egen ficka 1798, eftersom det på det närliggande Torre del Gardello länge hade slutat fungera.
Inne i kammaren hänger klockorna, som i århundraden gav staden dess rytm. Rengo, den största, kallade samman rådet och milisen; Marangona varnade för bränder och markerade arbetsdagens början och slut, och har fått sitt namn av «marangon», snickare på veronesisk dialekt.
Rengo göts 1557, väger över fyra ton och har en diameter på 184 centimeter. Den anses vara en av renässansens bästa klockor för sin klang och sina dekorationer. Tillsammans med Marangona, Bajona och timklockan bildar den ett ackord av fyra bronsklockor.
Däruppe bodde klockringarna, som också var väktare, utkik och fångvaktare, eftersom tornet ofta rymde någon fånge. De fick låg lön, men bodde gratis och slapp både skatt och militärtjänst. Några av dem känner vi fortfarande till namnen på.
Den 4 november 1918 klockan 10:30 var det Rengo som festligt förkunnade krigets slut med Österrike. Klockspelet ljöd också under Pasque Veronesi, upproret 1797 mot fransmännen. I början av 1900-talet gick uppgiften att ringa över till klockringarna från Santa Anastasia.
Missa inte
• Utsikten från toppen.
• Rengo.
• Urverket.
Visste du att…?
• Från 1632 till 1797 var klockringarna familjen Tanara: i deras krönikor berättas att en äldre kvinna i familjen förbrändes av en blixt när hon hängde tvätt vid ett fönster i tornet.
• Från samma fönster föll senare en ung man ur familjen utan att få några skador.
• Klockan Consolata från 1311 togs inte i bruk igen efter omgjutningen 1833.